Några av de studerande som går MO9 har läst dikter och gått ut i hösten för att gestalta dikterna i fotografier.
Trädet och skyn
Det går ett träd omkring i regnet,
skyndar förbi oss i det skvalande grå.
Det har ett ärende. Det hämtar liv ur regnet
som en koltrast i en fruktträdgård.
Då regnet upphör stannar trädet.
Det skymtar rakt, stilla i klara nätter
i väntan liksom vi på ögonblicket
då snöflingorna slår ut i rymden.
Tomas Tranströmer
***
Trädet
Kanske var det skillnaden: han var ett träd.
Han ägde det största: han ägde tid att växa,
att vända sina blad mot solen, att vända dem
ner
skyddande gräset vid sina trofasta fötter.
Han ägde tid att kröka sin rot runt stenen
grubblande, sökande sin långsamma väg,
tid att hårdna, tid att bredda sin krona
medan fjärran somrar bidade i hans bark.
Hur skulle detta träd förstå en ört?
en ört vars snabba sommar förblev en enda?
Solveig von Schoultz
***
26 oktober
De som bodde i blommorna,
de är borta nu
Då var det roligt,
nu sover de som svingade sej
från grässtrå till grässtrå
Alla de som kvirrade och svischade
– de är tysta, som förlorade
och regnet tjatar sitt blafs-blafs
Carina Karlsson