Vad är det som påverkar om en person tycker om skönlitteratur eller inte? Idag finns det en hel del speciellt ungdomar som säger att de inte tycker om att läsa eller att de inte läser, varför inte det? Jag tror det delvis beror på vilken bakgrund man har, beroende på hur litteraturen funnits med under personens liv. Jag tror även att det är en egenskap att kunna sätta sig in i en text och njuta av att läsa. Precis som t.ex.fotboll eller sång. Alla kan sjunga och spela fotboll, men alla är inte lika bra på det.
Min läsning började egentligen redan inne i mammas mage då min äldre syster och mamma brukade läsa böcker åt mig. Detta fortsatte efter att jag kom till världen och det hörde till att mamma läste till mig och mina syskon på kvällarna. Ju äldre jag blev förstod jag mer och mer av vad böckerna egentligen handlade om och en värld av fantasier öppnade sig för mig. Det fanns verkligen ingenting bättre i min värld än att avsluta en kväll med lite läsning. Även på jularna hade vi som tradition att läsa en bok som julkalender, ett kapitel fram till jul. En tradition som vi tyckte var väldigt rolig.
Jag var en ganska tidig läsare, jag började läsa böcker själva vid sexårs åldern. Detta började då pappa hade varit på jobbresa och köpt hem en ”tuliainen” som man säger på finska. En Kalle Anka tidning. Det gick inte snabbt framåt då jag läste, men det gick. Det tog inte länge före jag började prenumerera på tidningen och jag hade som mål att varje vecka hinna läsa ut den tidigare tidningen tills nästa kom veckan efter. Det började gå snabbare och snabbare och slutligen tog det endast femton minuter att läsa tidningen. Det var verkligen denna tidning som satte fart på min läsning som bara fortsatte ju äldre jag blev. När jag lärde mig läsa började jag även skriva. Jag vet inte hur många ”böcker” vi har hemma som jag skrivit, men en hel del är det. Läsningen gav mig förmågan att själv kunna producera text och hitta på historier något som är väldigt bra att kunna.
Ända fram tills jag gick i femman avslutade jag alla mina kvällar med läsning. Jag läste allt från Harry Potter till Lasse & Maja och Sune böckerna. Den första stora ändringen i min läsning kom då jag köpte min första smartphone i sexan. Läsningen på kvällarna lämnade eftersom det var roligare att spela på telefonen eller titta på youtube. Detta är något som säkert är väldigt vanligt idag och helt förståeligt då man är helt upprymd över ett nytt föremål som kommer bli en ganska stor del av ens vardag ju äldre man blir. Detta minskade min läsning väldigt mycket, men om man en gång börjat läsa tror jag inte man kommer tappa suget efter en riktigt bra bok.
Nästa stora förändring i min läsning kom i gymnasiet då mängden plugg blev större och större. När tiden att läsa för skojs skull försvann. Även när tiden fanns där kändes det inte lika roligt att läsa längre. Efter en lång dag i skolan, träningar och plugg resten av kvällen var det första jag tänkte på att läsa en bok. Då känns det mycket skönare att ligga ner under täcket med en serie eller ett Youtubeklipp istället för att fortsätta läsa som man gjort hela kvällen även om det var faktatexter. Idag läser jag i princip aldrig skönlitteratur längre, skolan har tagit över även om intresset finns där. Det är nästan endast när jag är på semester utomlands då jag läser och då kan jag sträckläsa flera böcker i solstolen, en av de bästa sakerna på semestern. Till exempel i höstas läste jag tre 800 sidors böcker varav en var på finska, en på engelska och den tredje på svenska på en vecka, så intresset finns nog kvar. Något som jag också märker efter jag börjat gymnasiet är att jag fått mycket svårare att skriva texter baserade på fiktion något som jag tidigare tyckte om och var bra på. All faktalitteratur, essäer och skrivkompetenser har tagit över fantasi världen och delvis satt stopp för min fantasi.
Läsningen är något som jag verkligen vill ge vidare till mina barn. Det är en speciell värld som öppnas och man får så mycket av läsning. Inte bara fantasi, kunskap och intresse utan även en förståelse för andra människor. Detta eftersom man i litteraturens värld får sätta sig in i så många olika karaktärers liv och ta del av situationer som man in vanliga fall inte skulle. Man får även en bred allmänbildning och kunskapen att inte bara kunna läsa utan även sätta sig djupt i en text vilket är en kunskap som är väldigt användbar speciellt i skolan.
Läsning är en egenskap som alla personer har, vissa starkare, andra svagare. Detta betyder ändå inte att om du nu inte tycker om läsning nu aldrig kommer att göra det. Precis som med alla andra egenskaper man har kan man träna upp läsningen. Något som jag verkligen tycker alla borde för det finns ingenting, inte ens en bra film eller serie som slår en bra bok.
Emma Nyholm